Dags att ge upp

Det här med att inte läsa ut böcker man har börjat på är en intressant fråga som ofta diskuteras bland bokmalar. En del läser alltid ut vad de än påbörjat, en del sätter en gräns efter ett visst antal sidor. Själv brukar jag sällan fatta ett särskilt aktivt beslut, utan det är snarare så att de trista böckerna blir liggande halvlästa och så småningom inser jag att jag inte har rört dem på flera månader, att jag inte minns vad de handlar om och att de inte känns intressanta längre. Då brukar de få åka ut. Nu var det dags för en ordentlig genomgång av den ganska svajiga boktraven bredvid min säng. Ajöss till Unni Drougge (Hella Hells bekännelser), Mats Strandberg (Bekantas bekanta), Jonathan Franzen (Tillrättalägganden) och Anna Johnson (Tre svarta kjolar). Traven minskade med en dryg decimeter och risken att få böcker i huvudet medan jag sover känns inte lika överhängande.