Inga hinder, Pia! - Christina Söderling-Brydolf

Vem behöver nobelpristagare när det finns B Wahlströms ungdomsböcker?

Söderling-Brydolf är en helt ny bekantskap för mig. Inga hinder, Pia! är som titeln antyder en hästbok, den första av flera om Pia. Pia är tretton år och i bokens början tvingas familjen sälja en galopphäst som Pia älskar. Det är förstås ganska förutsägbart att Pia kommer att bli lycklig igen i slutet av boken, även om jag inte hade kunnat gissa exakt hur det skulle sluta. På vägen dit är det förvånansvärt långa bitar som inte alls berör hästarna utan Pias skolvardag och en del trassel som hennes bröder med kompisar lyckas försätta sig i.

Roligast är, som ganska ofta annars, tidsprägeln. Boken är från 1962 och det finns gott om ord och uttryck som man sällan eller aldrig hör numera: rasande grann, alla tiders, helprilligt... Dessutom framkommer det vid ett tillfälle att en person har körkort men inte är myndig. Jag kollade med wikipedia och tydligen var det inte förrän 1974 som myndighetsåldern blev 18 år. Det hade jag inte en aning om.

Söderling-Brydolf var precis vad jag behövde när jag låg hemma och var sjuk, men det är tveksamt om jag kommer att läsa fler av författarens verk. Det finns så många andra hästböcker som är bättre.