Det här är en bok i gränslandet mellan roman och novellsamling. Den består av 11 noveller som alla kan läsas helt fristående, men de hänger ihop till viss del och en del personer återkommer. En gemensam nämnare är ett hyreshus på Manhattan där de flesta personer i boken bor eller känner någon som bor. Ganska mycket handlar om relationer och en hel del om ångest, personer som ägnar sig åt sjuka saker för att döva och slippa ta itu med sin egen smärta till exempel. Jag är inte särskilt förtjust, det är alldeles för mycket sjukt och neurotiskt och bara konstigt för min smak. Dessutom hade jag hoppats på mer sammanhang, att boken trots allt skulle kännas som en roman (som t ex Flickornas handbok i jakt och fisk och Pajernas värld). Nu känns det som en samling noveller, och såna gillar jag sällan. Nej, det här var en bok jag lämnar med känslan av att jag inte hade missat något om jag hade slutat läsa halvvägs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar