Bokfemman vecka 24

Jag vill gärna sparka liv i min halvt avsomnade gamla blogg igen, och att låta någon annan hitta på vad man ska skriva om verkar som ett smart knep. Därför tänkte jag börja svara på Malins bokfemmor. Veckans femma handlar om deckare, en genre som jag har läst mer och mer av de senaste åren. Ändå tror jag att min konsumtion ligger betydligt under bokmalsgenomsnittet. Här är i alla fall fem favoriter utan inbördes rangordning.

1. Sjung som en fågel av Thomas Kanger. En av böckerna i serien om Elina Wiik vid polisen i Västerås. Om jag skulle rekommendera någon av deckarna på min lista till en person vars smak jag inte kände till skulle det bli den här. Den sticker inte ut på något sätt utan känns som en ganska vanlig deckare - lagom spännande, lagom mycket av utredarnas privatliv, inte särskilt blodig och inte alldeles för tjock.
2. Farligt att förtära av Maria Lang. Egentligen hade jag kunnat göra en lista med fem Lang-deckare, för de är ofrånkomligen mina favoriter. Samtidigt är det inget jag rekommenderar till vem som helst. Jag förstår ju att småputtriga pusseldeckare från 1950-talet i småstadsmiljö inte tilltalar alla, men jag tycker det är alldeles underbart. Just den här hade till och med en slutscen som var tillräckligt spännande för att pulsen skulle öka.
   
3. Gourmet-detektiven av Peter King. Titelpersonen har som specialitet att snoka reda på hemliga recept, avslöja vilken ingrediens det är som gör en sås extra god och liknande. Nu minns jag inte riktigt vart handlingen barkade hän, men jag har för mig att det var något med ett dödsfall som misstänktes bero på matförgiftning. En trevlig och småkul engelsk deckare är det i alla fall.
4. Ett helgon till varje pris av Ellis Peters. Deckare som utspelar sig på 1100-talet, kan det vara något? Huvudpersonen är en munk som ständigt snubblar över mysterier (det finns en lång serie böcker om honom varav det här är den första). Jag läser sällan historiska romaner annars men av någon anledning fastnade jag för den här.
5. Dead Famous av Ben Elton. (Finns även på svenska med titeln Dödskänd.) Ett mord begås i en dokusåpa liknande Big Brother. Deckarhistorien fungerar bra, men det är framförallt den otroligt roliga satiren över dokusåpor som är behållningen med den här boken.
   

Sådär, det var ju inte alltför svårt! Det här ser jag fram emot att fortsätta med.