lördag, juli 09, 2005

Oskuld (och andra texter) - Jonas Gardell

Oskuld (och andra texter)

Den här boken blev en positiv överraskning! Jag har börjat på den en gång tidigare och tröttnat efter bara ett tiotal sidor, men när jag nu gav den en ny chans sögs jag snart in och lätt mig fångas av Gardells formuleringskonst, observationsförmåga och allmänbildning. Som titeln antyder är det här ingen roman utan en samling kortare texter (svåra att benämna, inte kåserier, definitivt inte noveller och inte riktigt essäer heller). Jag var rädd att anrättningen skulle ha en karaktär av hopsamlade trista gamla rester men så var inte alls fallet. Drygt halva boken består av reseberättelser under samlingsnamnet 12 städer. De flesta handlar inte särskilt mycket om städerna i sig utan de tankar de ger upphov till: reflektioner över utanförskap och religion bland annat.

Allra mest fascinerad, och häpen, blir jag när jag läser om den konstgjorda staden Celebration i Florida. En perfekt, idyllisk stad uppbyggd av Disney. Man har alltså skapat en helt ny stad på gammal träskmark, byggt upp bostadshus och skolor och hotell och postkontor. Här kan man bo i perfekta gammaldags hus med perfekta trädgårdar på perfekta gator. I Celebration ska man kunna lämna dörren olåst, och man ska känna sina grannar. Här ska äppelpajen svalna på fönsterblecket, och alla ska vara vänliga mot varandra. [___] Staden Celebration bygger det framtida samhället och framtiden är nostalgisk. En dröm tillbaka till den gamla goda tiden, så som man föreställer sig den. Tiden då far ännu rodde och mor ännu var rar. Det är en underbar låtsasidyll, ljuvlig och samtidigt så sockersöt så att man får rysningar längs ryggraden av den. Bara av att läsa om den håller jag med Gardell i hans ord: Ändå står man hjälplöst kluven inför Celebration. Å ena sidan vill man som Bibelns omvändelseprofeter ropa ve över staden och dess avgudadyrkan, man vill fördöma Walt Disneykoncernens hybris när de utropat sig själva till gudar. Å andra sidan skulle man inget hellre vilja än att sätta sig i en gungstol som vickar så oemotståndligt fram och tillbaka i kvällsbrisen på den vitmålade verandan och bli en del av denna den fulllkomliga lyckan och låta allt annat stanna av. Oerhört fascinerande och samtidigt lite småkusligt.

Resten av boken är lite mer av blandad kompott. Här finns bland annat några texter med ganska avancerade funderingar kring religion. Kanske en förövning till Om Gud som kom ut året därpå. Det är ganska intressant men på gränsen till för tungt i förhållande till resten av boken. Men reseskildringarna gillar jag verkligen! Jag hade gärna sett en bok med bara dem i även om den hade blivit lite tunn. Då hade man också kunnat ge den en mer rättvisande titel.

1 kommentar:

Anonym sa...

Celebration verkar riktigt konstigt. Måste ta och läsa den här boken.