Maria Lang i juletid

Strax före jul frångick jag mitt pågående projekt att läsa alla Maria Langs böcker i kronologisk ordning och hoppade en bra bit fram till två som passade årstiden.

Först läste jag Vitklädd med ljus i hår, där Christer Wijk får lösa ett fall med en okänd Lucia som bjuder ett par på fika på sängen varpå en av dem dör. Lite slätstruken tyclte jag allt att den var. Varken miljöerna eller personerna kändes riktigt intressanta. Däremot fascinerades jag av tidsandan. Seden att lussa hemma hos folk var tydligen väldigt utbredd vid den här tidpunkten. Skolklasser lussar för sina lärare och paret som får besök av en helt okänd Lucia verkar inte tycka att det är så konstigt, utan utgår båda från att det är någon den andre känner. Numera finns det väl nästan bara luciatåg i skolor, kyrkor, på dagis och arbetsplatser och i TV förstås.

Förutom de vanliga deckarna skrev Maria Lang några ungdomsböcker. En av dessa är Jan och Katja jagar jultomten som jag också ville passa på att läsa under december. Huvudpersonerna Jan och Katja har figurerat i några tidigare böcker som jag inte har läst, så jag förstår inte riktigt varför den 7-årige pojken och den runt 18-åriga flickan är bästa vänner. Eftersom boken riktar sig till en yngre publik förekommer det inget mord utan det är ett rån som ska klaras upp. Lille Jan blir vittne till rånet och så småningom också tillfångatagen, och Katja löser det mesta av gåtan och räddar honom. Ingen höjdarbok precis (och kom då ihåg att jag brukar uppskatta ganska många halvtramsiga gamla barn- och ungdomsböcker), och återigen är det tidsmarkörerna jag fastnar för. Jan har en antiglissjacka till exempel. Jag antar att det var något ganska coolt på 70-talet. En mans omdöme om den söta Katja var också roligt: Den flickan blir bara mer raff för varje år som går!