Jag har läst Emma Valls vuxendeckare (Kattjakt m fl) med god behållning, men det här var första gången jag läste en av författartrions ungdomsböcker.
Huvudpersonen Svala går i nian på en skola där man har problem med splittring mellan olika ungdomsgrupper, invandrarna från problemområdet och svenskarna från det fina området. I ett försök att få grupperna att enas bestäms det att eleverna ska delta i ett teaterprojekt. Man ska sätta upp Romeo och Julia. Men som titeln antyder finns det någon som vill motverka idén. Det börjar med en anlagd brand i gympasalen och fortsätter med ytterligare skadegörelse.
Nej, det här var inget för mig. Parallellen mellan de två ungdomsgängen och familjerna i pjäsen känns påklistrad, allting känns lite tillrättalagt och jag blir aldrig intresserad. Dessutom retar jag mig på detaljer i handlingen. (Hade man verkligen tänkt lämna dyr ljud- och ljusutrustning obevakad i ett tält? Borde inte eleverna ha valt till gymnasiet redan när det är en månad kvar av vårterminen?) Jag tänker inte läsa fler böcker om Svala.
Därmed inte sagt att jag inte hade gillat boken om jag hade gått i mellanstadiet eller så. Jag minns att jag och mina klasskompisar älskade Olov Svedelids ungdomsdeckarserie om Betong-Rosorna, och senast jag bläddrade i en av de böckerna kändes den otroligt töntig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar